Att försköna sin vardag...
Att allt låter som en dans på rosa moln...Fast man har huset fullt av barn & alla vardags måsten...

Jag vill inte gå tillbaka & läsa om kaoset i badrummet den där torsdagskvällen när alla barn ska duscha...
När Nathalie skriker i högan sky för att hon promt ska in i duschen på en gång inte vänta på sin tur...
Hon sitter gärna där med vattnet strilandes & hennes syskon duschas en efter en...
Men det blir bökigt,för händer fulla med tvål,en blöt Mini som reser sig om hon får liite vatten i ansiktet..
Jag känner inte att jag har rätt grepp för att undvika att hon ramlar...Nu såhär i efterhand ser jag det som en bagatell...Men där&då ser jag hur hon ramlar & slår i kakelgolvet Aj aj...
Men hon får sitta där,jag får ha stenkoll & tvåla in ena barnet med ena handen & hålla henne i den andra....Då minskar kaoset...

Eller alla små bråk våra barn har för att i nästa stund leka hur bra som helst eller vara världens bästa kompisar...
Jag ser mina små så,dom är varandras bästa kompisar..
Dom kommer alltid ha varandra....Det gör mig trygg...

Men vill jag minnas kaoset i badrummet?Gnabbet mellan barnen?
Är det de jag vill läsa när jag går tillbaka till denna blogg för att minnas?
Absolut inte...
Jag vill minnas alla "bra" stunder,deras utveckling,vad vi gjorde,vad de sa m.m...
Att de har varit kaos,gnabb sinsemellan..Det kommer jag ändå vara medveten om...

Och för andra som läser...Vad är det för trevligt att läsa?Vilken negativ energi!!
Är det för att må bättre själv?Få se den "rosa" bubblan spricka?

Att jag skriver när-hur-var barnen bråkade,kaoset i badrummet eller när vi har marathon påå kvällen för att få en piggelin kille att sova?
Att vi föräldrar trötta efter arbete på olika håll,inte alltid ler mot varandra?Att vi gnabbas hurvida barnen skall uppfostras?Att vi har delade åsikter om saker&ting,och därefter diskuterar hurvida vi vill ha det..Och tillsammans kommer fram till hurvida vi ska ha det?
Eller att jag har ett morgonhumör utan dess like?

Att jag skriver att Julias mini tonårs trots ger mig gråa hår är för att lätta på bubblan-för min skull-
Men jag ser ingen mening att skriva om det andra...
Varför skriva om bagateller när livet har så mycket annat innehåll?
När livet är skört & man aldrig vet hur morgondagen ter sig?
Jag väljer att inte lägga min energi till att grotta i små bagateller som sker under våran tid tillsammans...

Sedan att jag öppnar min själ & ger andra männsikor nyckeln till att läsa..Är också för min skull..
För jag kan nu nästan två år senare gå tillbaka & läsa & se hur långt jag har kommit i mitt sorge arbete..

Att jag faktiskt överlevde något jag aldrig trodde att jag skulle...
Att det inte gör lika ont varje dag som då!
Att jag inte gråter varje dag som då...

Att min själ idag saknar men jag har hittat ett sätt att kunna tala med dom ändå...
Känna att dom finns här hos mig!

Jag älskar att kunna ventilera mitt inre på alla olika sätt här...

Men detta är just så enkelt- MIN plats att skriva...
Jag skriver det jag känner för,om det jag vill,utesluter de saker jag känner för...

********************************************************************************************'

Till andra "vardagliga" saker...
A kom hem igår med helt otroligt fantastiska nyheter som kommer förändra vårat liv!!
Vindarna vänder
Jag blev så glad för hans,våran,barnens skull :)


Båda små är hemma idag..Vi ska hämta Julia i skolan som vanligt,sen Tim...
Mellis hemma & sen ska vi möta deras pappa vid stationen...
Tim är väldigt bekymrad över kalaset i helgen..
Men jag&svägerskan har smidit planer för Halloween Helgen som jag lockade honom med :D

Vardagssysslorna nästa!!!